FURORNA I CORONATIDER


Kan sjungas, melodi: Sjung och le                    

På vårterminen Furornas kör
Var fulla av planer och på gott humör
En resa till Sundsvall, uti april
I juli till Kron´by och annat därtill

All tid det tog, att öva in en res-repertoar
Vi sjöng och log, tiden försvann och snart
var det en månad kvar
Men så i mars, tvåtusentjugo var allting förbi
En vårvinterdag, det kom som ett slag,
En corona-pandemi 

Våra ministrar med Sanna Marin
Gav resriktioner inför pandemin
Alla möten förbjöds på en gång
Det gällde också vår kör och vår sång 

Så satt vi där, ensamma utan kör i karantän
Ingen sång, ingen gemenskap, dagen lång och kvällen sen
Soffi hon, sände oss e-post med gympaprogram 
Hur vi ska andas, inte förvandlas
Till en rostig rotstam.

Vi kan inte mötas, men inom oss
För Furorna brinner ett värmande bloss
Vi vet ännu inte hur det blir i höst
Men hoppet det lever och det ger oss tröst 

Sjung och le, vi är tillsammans fast vi inte är
Du ska se att framtiden med sig något nytt och
bättre bär
Tiden går, efter en sommar blir det ny termin
Då vill vi va´ fri, då stjiter vi i
Corona-pandemin 

Christine Grandell,   körmedlem

Men nu börjar livet i Furuskogen ljusna! Kören har i juni träffats två gånger och bekantat sig  med nya och gamla sånger från vår splitternya Stamsångbok. Planering pågår också med tanke på hösten, men hur det allmänna läget på corona-fronten påverkar vårt körliv återstår att se. Vi får  väl säga som 100-åringen, han som klev ut genom fönstret:

"Det är som det är och det blir som det blir".

Men tummarna upp!

 

 

        
              Sidan tillhandahålls av Finlands svenska sång- och musikförbund